Så här i efterhand kan jag säga att det ofrivilliga valet av kronologi eller hur man nu skall uttrycka det inte känns fel. Blev lite som i vissa filmer då man går tillbaka i historien för att förstå sammanhanget.
I denna första del får man bakgrundshistorien och förklaringen till varför det blev som det blev. Vet inte om det beror på min omvända ordning på läsandet eller något annat, men denna första del känns på något sätt som den mest intressanta.
På bokens baksida finns följande inledande text. "En kärleksroman från barndom till vuxenhet. En mångtydig berättelse om Sveriges plats i världen. Miljö: 60-talets Stockholm, Arlanda trafiktorn riktat mot framtiden. Vattenslottet speglat i det förflutna. Personerna rör sig i den labyrint som är Stockholm, igenkännlig och fantastisk. Jan är flygledare. Gertrud forskar på Vetenskapsakademien. Sten, socialist och företagare, far till Afrika bort från inlevelsens och medkännandets u-land."
Jag är glad att jag valde att läsa dessa tre böcker ur Wästbergs tämligen produktiva författarkarriär. Han debuterade ju redan 1949 med "Pojke med såpbubblor". Trilogin är klar läsvärd för den som vill känna av tidsandan i skiftet 60/70-tal och samtidigt ta del av en för sin tid annorlunda och sinnlig skildring av kärlekens olika ansikten.
"Vattenslottet: ett skal kring en försvunnen familjekänsla, den som finns i de gamla romanerna, där släktingar besöker varandra och kusiner växer ihop"
Ur Wästbergs, Vattenslottet, sidan 198
Over and out
Mr T
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar