Haruki Murakami - 1Q84 - Del 1-3

Omdömena om Murakmis bok 1Q84 varierar allt från översvallande beröm till sågningar, det senare då kanske kopplat till hans tidigare verk. Har ännu inte läst någon av dessa, men hans sätt att skriva har gjort mig nyfiken. Så visst kommer jag läsa mer av honom.

Nätet är redan fullt av recensioner av denna trilogi, så jag tänker inte fördjupa mig alltför mycket.

För mig är det en magisk sagoberättelse av den gamla goda skolan. Det handlar om kampen mellan det goda och onda. Kärleken är central i berättelsen. En form av obesvarad ungdomskärlek lever genom hela historien, den mellan Aomane och Tengo. Vägen mot finalen går långsamt, detaljer beskrivs nogsamt och ritualer upprepas, mysterierna tätnar innan det lyckliga slutet. Hela tiden genom berättelse är månen och dess lilla tvilling centrala.

Texten i boken är mycket lättläst, enkel och okonstlad, men inte trivial på något sätt. Finns genom hela berättelse ett österländskt skimmer som förtrollar mig. Ibland behöver man denna typ av rätt harmlösa sagoberättelser som ett ljus i mörkret.

Är lite som Scheherazade när hon berättar sina sagor i Tusen och en natt eller Coelho i Alkemisten. Man sugs in i den fantasifulla berättelsen och bara läser och läser.
 
Over and out


Mr T

Helge Skoog som uppläsare av Per-Anders Fogelströms romaner

Nämnde i föregående inlägg Per-Anders Fogelström och hans stadserie. Jag har läst alla böckerna i den s.k. stadserien som inleds med "Mina drömmars stad" och även den s.k. barnserien som inleds med "Vävarnas barn".

På hösten 2006 lånade jag "Mina drömmars stad" som ljudbok med Helge Skoog som uppläsare. Sedan var det bara att låna övriga delar, även om jag kände till historien så kändes den som ny med Helge som uppläsare. 

Skulle vilja drista mig och påstå att Helges mycket personliga framställning gör böckerna ännu bättre.

Föredrar normalt att läsa böcker själv, men för den som ännu inte fångats av Fogelströms Stockholmsskildring är Helges inläsningar att rekommendera. Förutom underbara personporträtt får vi även följa stadens utveckling från sent 1800-tal till  ABC-staden Vällingby.

De titlar som finns med Helge Skoog på Bonnier Audio hittar ni här.

Over and out

Mr T

Inne i ett Haruki Murakami flow

Har en längre tid sett boktiteln 1Q84 i olika bokhandelsdiskar, tänkt att bara titeln låter intressant. För en par veckor sedan inhandlades del ett. Redan efter att ha läst de inledande raderna var jag fast. I söndags var jag tvungen införskaffa del två och tre för att vara säker på att få reda på fortsättningen. Strax dags att börja på tredje boken. Väntar med reflektioner när jag läst alla delarna.

Har hamnat i någon form av Murakmai flow. Blir inte bara att läsa innan lampan släcks för dagen utan nästan alla lediga stunder.

Händer av och till att jag träffar på en författare som ger denna känsla. Några exempel kan vara Tolkiens ringentrilogi som jag läste första gången i övre tonåren och även senare lyssnat på som ljudbok. Per-Anders Fogelströms Stockholmsskildring som börjar med Mina drömmars stad är en annan. Några andra är Lars Widdings Sorundasvit, Jan Fridegårds Lars Hård serie, Yasar Kemals berättelse om pojken Memed som börjar med Låt tistlarna brinna, James Redfields newage inspirerade berättelser som började med Nionde insikten. Detta var alla böcker som gjorde att jag ville följa hur historien utvecklades.

Det finns naturligtvis även författare vars enskilda böcker gör att man vill läsa så mycket man bara kan komma över av dem. Bara för att nämna några lyfter jag fram mina favoriter Per Wästberg, P-O Enquist, Torgny Lindgren, Kerstin Ekman, Khaled Hosseini, Peter Mosskin, Stig Claesson, Paul Auster mf.l. Inser att jag har många favoriter, så får begränsa mig. De uppräknade författarna har sån kvalitet att jag även kan tänka mig återvända till dom och läsa om något utvalt verk.

Over and out

Mr T

Sven Björklund & Olof Wretling - Till häst genom Västerbotten

Jag har följt humorgruppen Klungan sedan 2005 fram till 2011 genom att lyssna på deras sagolikt roliga och nytänkande radioprogram "Mammas nya kille" vilket då sändes i olika omgångar. På senare år har jag suttit i publiken både på Kulturens hus i Luleå och Sagateatern i Umeå. Sedan får man naturligtvis inte glömma teveprogrammen "Ingen bor i skogen".

Deras underfundiga humor och de karaktärer dom skapat är något som jag rätt ofta återvänder till, som tur är finns Sveriges Radios humorarkiv och även Youtube med en massa bra klipp.

Det är ur ovanstående perspektiv man skall läsa mina korta kommentarer om denna bok. För mig är det en bok som man med fördel kan läsa styckevis och delt eller som en reseberättelse från sidan 1 till 283.

Sven och Olof är på nått sätt så välbekanta att jag inombords hör deras röster när jag läser, ibland blir någon av berättarnas röst alltmer lik Job Andersson, Folklivsforskaren. Vad som är på riktigt eller uppdiktat vet man aldrig, men vad gör det. Det är nog en rätt ironisk känga mot både byråkratin kring olika kulturprojekt och även alla moderna äventyrs- och reseberättelser.

Bara den inledande projektbeskrivningen och redovisningen av den beviljade budgeten på 5 900 000 kronor är svår att läsa utan att le inombords. När de sedan planerar expeditionen och resonerar kring hur en bra ryggsäckspackning skall se ut, då vet man - det här kan bara bli bra.

Slutligen en helt perfekt bok att välja ut olika delar av och idka lite högläsning, gäller bara att lyssnarna är på samma frekvens. Bokens olika "insamlade" muntliga berättelser är väl värda att sprida bland vänner och bekanta. Kanske blir någon berättelse till din egen, men det är en risk man får ta.


Over and out

Mr T

Monika Fagerholm - Lola uppochner

Måste inleda med att säga att thrillers och pusseldeckare inte är min favoritgenre, fastnade nog mer för bokens omslag när jag såg den i bokhandel.

Men hursomhelst det har varit en spännande läsning. Monika Fagerholm lyckas skildra småstaden och ungdomars tillvaro, kanske framförallt flickornas. I romanen repeterarar hon återkommande vissa saker och jag har förstått att det är hennes sätt att skriva. Känns ibland som det nästan blir för mycket.

Jag har bestämt mig för att försöka hålla mig kort denna gång och inte sväva ut. Berättelsen utspelar sig i två tidsperspektiv dels en händelse 1994, då ett antal otäcka händelser inträffade och i nutid då en återträff sker i tjejgänget. Visst vill man genom romanen veta vem mördaren är, men är i alla fall för min del skildringen av människorna och deras tankar som fascinerar. Det är ingen berättelse som innehåller några direkta huvudpersoner även om vissa har en mer framträdande plats. Eftersom jag själv bor i en mindre stad kan jag känna igen känslan och hur hon beskriver interaktionen mellan människorna i det lilla samhället.

Vem som är mördaren avslöjas först i slutet i samband med en återträff för tjejerna från Flatnäs. Avslöjandet är både överraskande och samtidigt inte, eftersom om det varit någon av de mer misstänka hade ju hela historien blivit lite som ett antiklimax på slutet.

Läsvärd, men ger den inte mer än tre Mr T solar. 

Over and out

Mr T

Jan Mosander - Bland spioner kommunister och vapenhandlare

För den som uppskattar att läsa och lyssna på bra journalistik är detta en stimulerande läsning och även en tankeställare inför framtiden.

Själv är jag en "trädkramare" av s.k. gammelmedia som produceras av public service SVT och SR samt även morgon- och kvällstidningarnas papperstidningar. Trädkramare är kanske lite dåligt val av uttryck eftersom publicering på webben sparar träd, men ni förstår vad jag menar.

Jag hoppas att Jan Mosander kommer att även som folkpensionär kommer att publicera mer böcker eftersom jag har en stark känsla av att det finns mycket mer av historiskt intresse för den som gillar god journalistik och en bra berättelse.

Mosanders bok väcker många minnen, men jag vill inleda med något han säger i slutet på boken. Detta med att journalistiken håller på att förflackas och utarmas. Kvalitativ journalistik måste få kosta. I gammelmedia har vi bundit upp oss för en prenumeration och förväntar oss både bredd och djup i rapporteringen.

När det gäller webben har vi blivit bortskämda med att informationen skall vara både gratis och just in time. Precis som Jan oroar jag mig för att vi kommer få en snuttifiering av nyhetsrapporteringen utan fördjupande analyser av olika skeenden. Själv sker jag framför mig en lättviktsjournalistik som i alla fall inte kommer att ge mig något.

Positivt är dock att Jan inte ser att Sveriges Radio och P1 ännu inte riktigt är där, det finns ännu en kanal där vi kan få en stor bredd på innehåll och även uppfyllande av behovet av fördjupande analyser. SR är som Jan skriver ett av få media som även har mediegranskande rapportering, han skriver det inte i klartext men jag kan säga Medierna.

Ovanstående är bara någonting som Jan nämner på en sida i boken, men det är något som jag brinner för och vill därför lyfta fram. Boken innehåller naturligtvis mycket mera bland annat inledningen där han beskriver upplevelserna tillsammans med sin hustru Inga-Lill i samband med Costa Concordia haveriet, intervjuer med Albert Speer och Stig Bergling, Boforsaffären, kalla kriget och senare även järnridåns fall.

Personligen anser jag att den journalistik som Jan Mosander med flera står för är på väg att dö ut och framförallt om vi inte är beredda att betala för kvalitativ journalistik även på webben. Vi är inte där än, men märker redan hur lokala morgontidningar och även Dagens Nyheter och SvD alltmer förtunnas. Gäller för nyhetsbranschen att våga ta betalt innan det är för sent.

Till sist vill jag bara ägna en tanke åt Nils Horner (han är ingen person som Jan omnämner i sin bok) en röst som tystnade 11 mars 2014. En journalist som tänkte på och rapporterade från den lilla människans perspektiv. Det är sådana tankar som jag även kan får då jag läser Jans bok. Precis jag när skriver detta är det ett år sedan katastrofen i Filipinska Tacloban, det är bl.a. journalister som Nils och Jan som vi i framtiden kommer sakna om vi inte är beredda betala oberoende om det är Public Service, gammelmedia eller web.

Skulle kunna skriva mycket mera kring såväl boken som modern journalistik, men stannar upp här och hoppas att flera läser Jan Mosanders bok.


Over and out

Mr T