Per Wästberg - Vattenslottet

Vad skall man säga, efter att ha läst Wästbergs kärlekstrilogi i liksom fel ordning. Jag har i tidigare inlägg redan beskrivit vad som fascinerar mig med hans sätt att berätta, det är ett omdöme som kvarstår.
 
Så här i efterhand kan jag säga att det ofrivilliga valet av kronologi eller hur man nu skall uttrycka det inte känns fel. Blev lite som i vissa filmer då man går tillbaka i historien för att förstå sammanhanget.
 
I denna första del får man bakgrundshistorien och förklaringen till varför det blev som det blev. Vet inte om det beror på min omvända ordning på läsandet eller något annat, men denna första del känns på något sätt som den mest intressanta.

På bokens baksida finns följande inledande text. "En kärleksroman från barndom till vuxenhet. En mångtydig berättelse om Sveriges plats i världen. Miljö: 60-talets Stockholm, Arlanda trafiktorn riktat mot framtiden. Vattenslottet speglat i det förflutna. Personerna rör sig i den labyrint som är Stockholm, igenkännlig och fantastisk. Jan är flygledare. Gertrud forskar på Vetenskapsakademien. Sten, socialist och företagare, far till Afrika bort från inlevelsens och medkännandets u-land."

Jag är glad att jag valde att läsa dessa tre böcker ur Wästbergs tämligen produktiva författarkarriär. Han debuterade ju redan 1949 med "Pojke med såpbubblor". Trilogin är klar läsvärd för den som vill känna av tidsandan i skiftet 60/70-tal och samtidigt ta del av en för sin tid annorlunda och sinnlig skildring av kärlekens olika ansikten.
 
"Vattenslottet: ett skal kring en försvunnen familjekänsla, den som finns i de gamla romanerna, där släktingar besöker varandra och kusiner växer ihop"
      Ur Wästbergs, Vattenslottet, sidan 198


Over and out

Mr T

Per Wästberg - Jordmånen

Började lite i fel ände när jag tog mig an denna romantrilogi. Men nu blev det den här ordningen på gott och ont. Detta är en ren fortsättning på andra boken Luftburen. Egentligen tillförs inte något nytt. Det är alltigenom en fortsatt skildring av kärleken och hur den både förändrar och förvillar.

 

Har förstått efter att ha läst olika recensioner att han inte direkt låg i fas med tidsandan genom denna skildring. Men samtidigt skildrade han ju verkligheten för människorna i dåtidens övre medelklass.

 

Om Luftburen var mer problematiserande så sker väl i Jordmånen någon form av normalisering av kärleksförhållandena, även om konstellationerna i början på 70-talet sannolikt tedde sig annorlunda. 

 

Jag har ju tidigare läst hans memoarbok "Hemma i världen" som skildrar perioden 1966-1980. Så här i efterhand kan jag se paralleller med denna trilogi eftersom att han själv levde i ett förhållande med två kvinnor under denna period.

 

Om man bortser från kärlekshistorien och skildringen av sinnligheten, så är detta även en skildring av staden Stockholm i förvandling. Man förnimmer hans kärlek till staden med dess gamla byggnader och små intima butiker som är på väg bort. Genom sitt sätt att skriva fångar han både medvetet och omedvetet dåtidens Stockholm. Personligen är det dessa små partier i romanen som fångar mitt intresse och gör att jag läser vidare. 

 

Han lyckas även väva in intresset för Afrika med ett antal kapitel med biståndsarbete i Botswana under en period då fortfarande apartheidregimen i Sydafrika starkt påverkade dess grannländer. 

 

Tankar kring miljöförstöring och miljövård får också en stor plats eftersom den "andra kvinnan" Jenny tjänstgör vid Naturvårdsverket.

 

Vad kommer då min slutsummering av trilogin bli? Det får vi väl se inom kort. Ännu så länge klart läsvärt om man är intresserad av blandningen av kärleksproblematik ur ett 60-70-tals perspektiv sammanvävt med övriga strömningar i samhället.

 

 

"Jordmån, den del av en jordart som påverkas av klimatet och de levande organismerna samt de av dess betingade processerna. Jordmånen kännetecknas av att olika horisonter utbildas i det ursprungligen tämligen homogena materialet"

                 Bonniers Lexikon del 7

 

 

Over and out

 

Mr T

 

PS! Redan i gång med läsningen av första delen "Vattenslottet" när jag skriver detta, så kanske redan påverkad i skrivandet.

                                          DS

 

 

 

 

Per Wästberg - Luftburen

 

 

Per Wästberg är för mig en förhållandevis ny bekantskap, läste Vägarna till Afrika i december 2008 sedan har jag vandrat genom Anders Sparrmans resa, Hemma i världen och Ute i livet.

Det var Hemma i världen som skildrar perioden 1966-1980 som gjorde att jag blev nyfiken på hans tidigare författarskap.

 

Luftburen är ju ingen bok som man hittar i bokhandeln så det blev att beställa den via biblioteket i Boden. Den fanns i magasinet, så efter några dagar hade jag ett meddelande i mailen att den fanns att hämta.

 

Insåg efter att jag hämtat boken att den ingick i Wästbergs kärlekstrilogi Vattenslottet - Luftburen - Jordmånen. Så vad göra beställde dom också via biblioteket. Men nyfiken som jag är har jag trots det börjat med Luftburen orkade inte vänta på hela serien.

 

Luftburen kom ut 1969 då jag var 11 år gammal. Hade nog inte förstått något av innehållet om jag läst boken då. Per var 35 år när boken gavs ut, jag är inte säker att jag uppskattat läsningen 1994 då jag själv var i samma ålder. Möjligen då får de mer sinnliga delarna.

 

När jag skriver detta har jag hunnit halvvägs i tredje boken Jordmånen och kommer läsa Vattenslottet som sista bok bara för att få helheten.

 

Kan mycket väl förstå att trilogin då den kom ut väckte stor uppståndelse och provocerade många. Den ifrågasätter ju på många sätt relationerna mellan man och kvinna och hur ett parförhållande skall vara. I vissa stycken passerade han nog också dåtidens gräns i beskrivandet av de sinnliga lustarna. På det sättet var han långt före sin tid.

 

Det handlar mycket om huvudpersonen Jan Backmans (JB) tankar om livet och kärleken. Per är en mästare i att i ord och skrift skildra en persons tankar.

 

Vad är då min behållning av läsningen? Jag kan sammanfatta det på några korta rader. Det jag fascineras av är tidsandan. Han lyckas beskriva det sena 60-talets miljöer, moderniteten, mentaliteten, arbetsplatsen, staden och naturen. Stockholm var ju en stad i omvandling vilket han även beskrivit i böckerna "Östermalm" och "Klara en stadsdel i förvandling". Här väver han in denna omvandling i romanform, precis som Per-Anders Fogelström i sin stadserie. 

 

Det är ingen tung läsning även om romanen är rätt överlastade med JB och hans inre tankar, men så är ju livet. Man funderar ju om både högt och lågt. 

 

Som sagt tidigare har jag redan börjat med Jordmånen och den fortsätter i samma stil. Motivet till att jag kommer slutföra läsningen är just detta med skildringen av tidsandan.

 

"Extas. Att tycka sig svept uppåt, luftburen..."
                              Vouges Encyklopedia

 

 

Over and out

 

Mr T

 

 

 

 

Susan Abulhawa - Morgon i Jenin

Susan Abulhawa har skrivit en fiktiv roman där hon vävt in verkliga händelser i en familjs historia. En historia som sträcker sig från 1940-talet till tidigt 2000-tal.

Hon har i sin välskrivna och mycket gripande bok lyckats ge ett annat perspektiv på händelserna i mellanöstern och samtidigt gett det palestinska folket ett ansikte. Det är en i många stycken väldigt skrämmande skildring av det som är många människors verklighet i bl.a. de flyktingläger som faktiskt existerat sedan slutet på 40-talet.

Boken rättfärdigar inte på något sätt terrorismen, men man får en förståelse för att den grymhet som dessa flyktingar i sitt eget hemland utsatts för blir en grogrund för motståndsrörelser.

Hon lyckas levandegöra en historia som för oss i trygga Sverige bara genom åren fladdrat förbi som nyhetsnotiser. Hennes sätt att skriva gör att det känns som om man är där, de uppdiktade personerna blir verkliga och man våndas över deras öde. Mitt i all denna onormala tillvaro som för dem blivit en normalitet spirar även kärleken, barn växer upp, mödrarna oroas för att deras söner inte skall komma tillbaka när dom revolterar mot förtrycket. Det är mycket starkt beskrivet.

I boken omnämns också Folke Bernadotte som redan 1948 förordade en tvåstatslösning i FN. Vilket bl.a. genom starka påtryckningar från Harry S Truman dåvarande president i USA röstades ner. Bernadotte blev i september 1948 brutalt mördad av ett antal Israeler. Man kan undra hur historien hade sett ut om man redan då för 66 år sedan åtminstone hade gjort ett försök med denna lösning. Det är alltid lätt att skriva om historien, inser ju samtidigt att omvärlden  var så traumatiserad efter avslöjandena om nazitysklands förföljelser att man på något sätt såg mellan fingrarna och inte riktigt vågade reagera mot den sionistiska expansionen i de palestinska bosättningarna.

Detta är en bok som många borde läsa, den lämnar en inte oberörd och den väcker många tankar kring vår nutidshistoria.


Over and out


Mr T

Haruki Murakami - 1Q84 - Del 1-3

Omdömena om Murakmis bok 1Q84 varierar allt från översvallande beröm till sågningar, det senare då kanske kopplat till hans tidigare verk. Har ännu inte läst någon av dessa, men hans sätt att skriva har gjort mig nyfiken. Så visst kommer jag läsa mer av honom.

Nätet är redan fullt av recensioner av denna trilogi, så jag tänker inte fördjupa mig alltför mycket.

För mig är det en magisk sagoberättelse av den gamla goda skolan. Det handlar om kampen mellan det goda och onda. Kärleken är central i berättelsen. En form av obesvarad ungdomskärlek lever genom hela historien, den mellan Aomane och Tengo. Vägen mot finalen går långsamt, detaljer beskrivs nogsamt och ritualer upprepas, mysterierna tätnar innan det lyckliga slutet. Hela tiden genom berättelse är månen och dess lilla tvilling centrala.

Texten i boken är mycket lättläst, enkel och okonstlad, men inte trivial på något sätt. Finns genom hela berättelse ett österländskt skimmer som förtrollar mig. Ibland behöver man denna typ av rätt harmlösa sagoberättelser som ett ljus i mörkret.

Är lite som Scheherazade när hon berättar sina sagor i Tusen och en natt eller Coelho i Alkemisten. Man sugs in i den fantasifulla berättelsen och bara läser och läser.
 
Over and out


Mr T

Helge Skoog som uppläsare av Per-Anders Fogelströms romaner

Nämnde i föregående inlägg Per-Anders Fogelström och hans stadserie. Jag har läst alla böckerna i den s.k. stadserien som inleds med "Mina drömmars stad" och även den s.k. barnserien som inleds med "Vävarnas barn".

På hösten 2006 lånade jag "Mina drömmars stad" som ljudbok med Helge Skoog som uppläsare. Sedan var det bara att låna övriga delar, även om jag kände till historien så kändes den som ny med Helge som uppläsare. 

Skulle vilja drista mig och påstå att Helges mycket personliga framställning gör böckerna ännu bättre.

Föredrar normalt att läsa böcker själv, men för den som ännu inte fångats av Fogelströms Stockholmsskildring är Helges inläsningar att rekommendera. Förutom underbara personporträtt får vi även följa stadens utveckling från sent 1800-tal till  ABC-staden Vällingby.

De titlar som finns med Helge Skoog på Bonnier Audio hittar ni här.

Over and out

Mr T

Inne i ett Haruki Murakami flow

Har en längre tid sett boktiteln 1Q84 i olika bokhandelsdiskar, tänkt att bara titeln låter intressant. För en par veckor sedan inhandlades del ett. Redan efter att ha läst de inledande raderna var jag fast. I söndags var jag tvungen införskaffa del två och tre för att vara säker på att få reda på fortsättningen. Strax dags att börja på tredje boken. Väntar med reflektioner när jag läst alla delarna.

Har hamnat i någon form av Murakmai flow. Blir inte bara att läsa innan lampan släcks för dagen utan nästan alla lediga stunder.

Händer av och till att jag träffar på en författare som ger denna känsla. Några exempel kan vara Tolkiens ringentrilogi som jag läste första gången i övre tonåren och även senare lyssnat på som ljudbok. Per-Anders Fogelströms Stockholmsskildring som börjar med Mina drömmars stad är en annan. Några andra är Lars Widdings Sorundasvit, Jan Fridegårds Lars Hård serie, Yasar Kemals berättelse om pojken Memed som börjar med Låt tistlarna brinna, James Redfields newage inspirerade berättelser som började med Nionde insikten. Detta var alla böcker som gjorde att jag ville följa hur historien utvecklades.

Det finns naturligtvis även författare vars enskilda böcker gör att man vill läsa så mycket man bara kan komma över av dem. Bara för att nämna några lyfter jag fram mina favoriter Per Wästberg, P-O Enquist, Torgny Lindgren, Kerstin Ekman, Khaled Hosseini, Peter Mosskin, Stig Claesson, Paul Auster mf.l. Inser att jag har många favoriter, så får begränsa mig. De uppräknade författarna har sån kvalitet att jag även kan tänka mig återvända till dom och läsa om något utvalt verk.

Over and out

Mr T

Sven Björklund & Olof Wretling - Till häst genom Västerbotten

Jag har följt humorgruppen Klungan sedan 2005 fram till 2011 genom att lyssna på deras sagolikt roliga och nytänkande radioprogram "Mammas nya kille" vilket då sändes i olika omgångar. På senare år har jag suttit i publiken både på Kulturens hus i Luleå och Sagateatern i Umeå. Sedan får man naturligtvis inte glömma teveprogrammen "Ingen bor i skogen".

Deras underfundiga humor och de karaktärer dom skapat är något som jag rätt ofta återvänder till, som tur är finns Sveriges Radios humorarkiv och även Youtube med en massa bra klipp.

Det är ur ovanstående perspektiv man skall läsa mina korta kommentarer om denna bok. För mig är det en bok som man med fördel kan läsa styckevis och delt eller som en reseberättelse från sidan 1 till 283.

Sven och Olof är på nått sätt så välbekanta att jag inombords hör deras röster när jag läser, ibland blir någon av berättarnas röst alltmer lik Job Andersson, Folklivsforskaren. Vad som är på riktigt eller uppdiktat vet man aldrig, men vad gör det. Det är nog en rätt ironisk känga mot både byråkratin kring olika kulturprojekt och även alla moderna äventyrs- och reseberättelser.

Bara den inledande projektbeskrivningen och redovisningen av den beviljade budgeten på 5 900 000 kronor är svår att läsa utan att le inombords. När de sedan planerar expeditionen och resonerar kring hur en bra ryggsäckspackning skall se ut, då vet man - det här kan bara bli bra.

Slutligen en helt perfekt bok att välja ut olika delar av och idka lite högläsning, gäller bara att lyssnarna är på samma frekvens. Bokens olika "insamlade" muntliga berättelser är väl värda att sprida bland vänner och bekanta. Kanske blir någon berättelse till din egen, men det är en risk man får ta.


Over and out

Mr T

Monika Fagerholm - Lola uppochner

Måste inleda med att säga att thrillers och pusseldeckare inte är min favoritgenre, fastnade nog mer för bokens omslag när jag såg den i bokhandel.

Men hursomhelst det har varit en spännande läsning. Monika Fagerholm lyckas skildra småstaden och ungdomars tillvaro, kanske framförallt flickornas. I romanen repeterarar hon återkommande vissa saker och jag har förstått att det är hennes sätt att skriva. Känns ibland som det nästan blir för mycket.

Jag har bestämt mig för att försöka hålla mig kort denna gång och inte sväva ut. Berättelsen utspelar sig i två tidsperspektiv dels en händelse 1994, då ett antal otäcka händelser inträffade och i nutid då en återträff sker i tjejgänget. Visst vill man genom romanen veta vem mördaren är, men är i alla fall för min del skildringen av människorna och deras tankar som fascinerar. Det är ingen berättelse som innehåller några direkta huvudpersoner även om vissa har en mer framträdande plats. Eftersom jag själv bor i en mindre stad kan jag känna igen känslan och hur hon beskriver interaktionen mellan människorna i det lilla samhället.

Vem som är mördaren avslöjas först i slutet i samband med en återträff för tjejerna från Flatnäs. Avslöjandet är både överraskande och samtidigt inte, eftersom om det varit någon av de mer misstänka hade ju hela historien blivit lite som ett antiklimax på slutet.

Läsvärd, men ger den inte mer än tre Mr T solar. 

Over and out

Mr T

Jan Mosander - Bland spioner kommunister och vapenhandlare

För den som uppskattar att läsa och lyssna på bra journalistik är detta en stimulerande läsning och även en tankeställare inför framtiden.

Själv är jag en "trädkramare" av s.k. gammelmedia som produceras av public service SVT och SR samt även morgon- och kvällstidningarnas papperstidningar. Trädkramare är kanske lite dåligt val av uttryck eftersom publicering på webben sparar träd, men ni förstår vad jag menar.

Jag hoppas att Jan Mosander kommer att även som folkpensionär kommer att publicera mer böcker eftersom jag har en stark känsla av att det finns mycket mer av historiskt intresse för den som gillar god journalistik och en bra berättelse.

Mosanders bok väcker många minnen, men jag vill inleda med något han säger i slutet på boken. Detta med att journalistiken håller på att förflackas och utarmas. Kvalitativ journalistik måste få kosta. I gammelmedia har vi bundit upp oss för en prenumeration och förväntar oss både bredd och djup i rapporteringen.

När det gäller webben har vi blivit bortskämda med att informationen skall vara både gratis och just in time. Precis som Jan oroar jag mig för att vi kommer få en snuttifiering av nyhetsrapporteringen utan fördjupande analyser av olika skeenden. Själv sker jag framför mig en lättviktsjournalistik som i alla fall inte kommer att ge mig något.

Positivt är dock att Jan inte ser att Sveriges Radio och P1 ännu inte riktigt är där, det finns ännu en kanal där vi kan få en stor bredd på innehåll och även uppfyllande av behovet av fördjupande analyser. SR är som Jan skriver ett av få media som även har mediegranskande rapportering, han skriver det inte i klartext men jag kan säga Medierna.

Ovanstående är bara någonting som Jan nämner på en sida i boken, men det är något som jag brinner för och vill därför lyfta fram. Boken innehåller naturligtvis mycket mera bland annat inledningen där han beskriver upplevelserna tillsammans med sin hustru Inga-Lill i samband med Costa Concordia haveriet, intervjuer med Albert Speer och Stig Bergling, Boforsaffären, kalla kriget och senare även järnridåns fall.

Personligen anser jag att den journalistik som Jan Mosander med flera står för är på väg att dö ut och framförallt om vi inte är beredda att betala för kvalitativ journalistik även på webben. Vi är inte där än, men märker redan hur lokala morgontidningar och även Dagens Nyheter och SvD alltmer förtunnas. Gäller för nyhetsbranschen att våga ta betalt innan det är för sent.

Till sist vill jag bara ägna en tanke åt Nils Horner (han är ingen person som Jan omnämner i sin bok) en röst som tystnade 11 mars 2014. En journalist som tänkte på och rapporterade från den lilla människans perspektiv. Det är sådana tankar som jag även kan får då jag läser Jans bok. Precis jag när skriver detta är det ett år sedan katastrofen i Filipinska Tacloban, det är bl.a. journalister som Nils och Jan som vi i framtiden kommer sakna om vi inte är beredda betala oberoende om det är Public Service, gammelmedia eller web.

Skulle kunna skriva mycket mera kring såväl boken som modern journalistik, men stannar upp här och hoppas att flera läser Jan Mosanders bok.


Over and out

Mr T

Claire Messud - Sista livet

Ännu en av dessa romaner som jag bara som av en händelse finner i en hylla på Stadsbiblioteket i Boden. Omslagsbilden gjorde att jag tvekade lite först men efter att ha läst baksidestexten och sett att det handlar om en franskalgerisk familj som driver ett hotell på franska rivieran så lånade jag boken.

Fascineras av böcker som inte bara beskriver den europeiska kulturen utan också rör sig i gränslandet mot något annat. Läste tidigare i år en bok av Marguerite Duras där handlingen utspelade sig i det som då kallades Indokina. I Claire Messuds bok skildras tonårsflickans Sagesses uppväxt i skiftet åttiotal och nittiotal på franska rivieran där hennes farfar driver hotell Bellevue.

Sagesses mamma föddes i Amerika och pappan växte upp i franska Algeriet vilket han tvingades lämna på grund av frigörelseprocessen från kolonialväldet tidigt 1960-tal. Jag skulle vilja påstå att Sagesse växer upp i en dysfunktionell familj där patriarken och överhuvudet farfadern Jacques LaBasse som först flydde från Alger och grundade hotellet är den som sätter agendan hur livet skall levas.

I grunden är detta en historia om exilen, finns säkert flera likartade berättelser som både blivit skrivna och kanske aldrig blivit det om familjer som på grund av kolonialväldets upphörande tvingats återvända hem. Familjer som blivit någon form av ”outsiders” eftersom dom representerar en period av landets historia vilken man helst vill glömma, framförallt de delar som fick ett tämligen blodigt avslut.

Huvuddelen av romanen kretsar kring Sagesse och hur hon upplever livet. Relationen till skolkamraterna, föräldrarna och farföräldrarna. I vissa stycken är det en ungdomsroman om hur svårt det kan vara i brytningstiden mellan barn och vuxen.

Men Claire Messud har fångat så mycket mer hon lyckas växla mellan dåtid och nutid. Hon skildrar Sagesses upplevelser och tankar men även fadern Alexandre som försöker uppnå nån form av position i familjeimperiet samtidigt som han drömmer om tiden i Alger som för honom framstår som den lyckligaste tiden i hans liv.

För mig känns detta som en stor roman som rymmer både en stark personlig berättelse men även allmän historia som ger ett perspektiv på ett historiskt skifte där de vanliga människorna tvingas lämna sin harmoniska koloniala tillvaron. Messud har även vävt in starka familjetragedier som omfattar ett handikappat barn, farfaderns fängelsevistelse samt fadern Alexandres självmord och hur det påverkar tillvaron.

Det är en roman som hos mig väcker många tankar och ger en förståelse kring hur livet kan vara för den vanliga människan i en brytningstid mellan gammalt och nytt. Jag skulle vilja påstå att detta inte är någon dussinroman, den lämnar i alla fall inte mig opåverkad.

Sätter punkt nu även om jag skulle kunna skriva mycket mera, för mig var det en berikande läsupplevelse som jag inte hade velat var utan.

Over and out

Mr T

Märta Tikkanen - Emma & Uno - visst var det kärlek

Det finns ett flertal författare vars böcker jag någon gång har tänkt läsa och en av alla dessa är Märta Tikkanen. Istället för att inleda med att läsa någon av hennes mest uppmärksammade böcker valde jag den senaste ”Emma & Uno”.

Genom åren har jag naturligtvis läst en hel del recensioner och artiklar om henne och hennes böcker. Uppfattat att hon hela tiden varit mitt i samtiden och ofta skildrat det komplicerade samlivet mellan man och kvinna. I detta samspelet har hon fokuserat på kvinnan och hennes utsatthet, men oaktat det har det handlat om starka kvinnor.

I denna roman handlar det inte om samtiden, här skildrar hon istället sin mormor Emma och morfar Uno Stadius. Emma fostrade sex barn som alla som jag tolkat det lyckats i livet, det blev hennes lott. Morfadern Uno var en finländsk folkbildare och nykteristivrare vars eftermäle är att han bland annat var en av grundarna till Brunnsviks Folkhögskola i Sverige 1906.

Om man lyfter detta till nutid så kan man säga att Uno representerar nutidens frånvarande fäder som fokuserar på arbete och karriär. Han var dåtidens ”Duracellkanin” som brann för folkbildningen. En fritänkare som inte alltid passade in, man kan säga att han nog var före sin tid och inte helt politiskt korrekt.

Märta Tikkanens mormor Emma fick ta hela ansvaret för barnen och i stort sett försörja dem på egen hand. Uno bidrog bara med smulor och enkla presenter vid födelsedagar och julfirandet. Emma valde till slut att skilja sig från Uno (1913) och levde som jag tolkat det utan manligt sällskap intill sin död. Vad gäller Uno vet man inte, det får man ingen riktig klarhet om i boken.

Märta har läst brevkonversationer mellan Emma och Uno vilket romanen till stor del bygger på. Vid ett tillfälle skrev han ”Har inte tid med privattjafs före midsommar”. Han hade viktigare saker att styra och ställa med än att vara den närvarande familjefadern, något som han aldrig var. Det gick ibland år mellan besöken i hemmet.

Romanens undertitel är ”visst var det kärlek”. Med nutida mått kan i alla fall jag inte finna någon kärlek i denna berättelse, kanske skall man istället se till tidsandan. Finland var mer eller mindre en lydstat till Ryssland, första världskriget utbröt, inbördeskrig och självständighet. Det var en förändringens tid i vårt grannland.

Vad jag ser är en kvinna som kämpar för att få ihop tillvaron trots denna frånvarande man, känns det igen i vår nutid – eller? Historien upprepar sig även i nutid i en eller annan form.

Jag gillar historiska romaner och benämner detta som en historisk dokumentärroman. Kommer osökt att tänka på Per Anders Fogelströms ”Stadserie” och Emelie som tar ansvaret för sin broder uppväxt efter moderns död och även efter detta hela tiden hjälper till och uppoffrar sig in i det sista för den efterkommande generationen.

Efter att ha läst denna roman som minst av allt är någon ”måbra” skildring känner jag att det skall bli intressant att läsa någon av hennes s.k. samtidskildringar. Denna roman tycker jag dock visar på hur nyttigt det är att titta i backspegeln och jämföra hur det ser ut i nutiden, klart läsvärd, men jag undrar om de som verkligen borde läsa och reflektera kring den, läser den.

 

Over and out

Mr T

Bengt Ohlsson - Swing

Detta är den andra riktiga så kallade relationsromanen som jag läser i år, till vissa delar påminner den om Trude Marstein – Ingenting att ångra. Bengt Ohlsson har däremot varit lite mer tydlig i växlandet av karaktärer vilka har fått var sitt kapitel där Åke och Hannas tankar under läsningen växer fram.

Bokens titel kan ju ge läsaren intrycket av att det skulle vara någon form av pornografisk roman vilket det inte är, snarare är det en djupdykning i ett parförhållande som går på rutin och sparlåga.

En väninna till Hanna har besökt en klubb för swingers och beskrivit för henne hur bra det utvecklades för dem. Hanna som är en något mer utlevande person än Åke blir nyfiken på detta och föreslår att de kanske skulle pröva något liknande. Vilket de även senare gör och som en följd av detta besöker ett par som de bara flyktigt träffade på swingersklubben.

Det som jag upplever intressant med boken är hur Bengt skildrar Åkes och Hannas olika tankar såväl kring den vardagliga trygga hemmatillvaron och deras olika förväntningar inför framförallt mötet med paret. Vilket för dem båda kommer att upplevas på diametralt olika sätt. Kanske beror det på personkemi, men kan lika väl bero på hur säker de är på sig själv och på kärleken till sin partner.

Romanens mer sensuella del är just hur mötet med detta par vilket jag tycker skildras på ett realistiskt och tänkvärt sätt, skulle kunna vara precis på detta sätt. Visar också på att det sannolikt inte är en livsstil som passar alla, men även något som för vissa kan vara en extra krydda som stimulerar samlivet.

Vill avsluta med att säga att det som jag uppskattar mest är just djupdykningarna i Åkes och Hannas tankar. Det är dessa som är bokens stora behållning och gör den läsvärd. Vill man läsa något med mer erotiska förtecken skall man nog välja en annan roman.


Over and out

Mr T

Bokcirkeln i Hökarängen

Kvalitets-teve har slagit till igen med en serie på 6 avsnitt med samtal om böcker och livet. En bokcirkel med Kristina Lugn och Hökarängsborna Anna, Lexie, Rebecca och Stas, i första avsnittet samtalade man om Dostojevskijs "Anteckningar från källarhålet".

 

Programtiden var "bara" 30 minuter, kändes alldeles för kort men samtidigt helt underbart i all sin enkelhet. Public Service levererar - när skulle en reklamkanal satsa på en liknande programidé?

 

Respektive program är tillgängligt 180 dagar efter sändning.

 

Over and out

 

Mr T

 

Anna Jörgensdotter - Bergets döttrar

Som vanligt handlar det jag skriver om, inte om dagsfärska böcker men om böcker som jag anser inte bara ha ett värde för stunden. Har under ett antal kvällar haft Anna Jörgensdotters bok ”Bergets döttrar” som kvällsläsning vid sänggåendet. Anna är född 1973 i Sandviken och hon har valt att skriva nått så ovanligt som en kollektivroman, är inte många som väljer det formatet numera och i synnerhet inte författare i hennes generation.

Hon har valt att skildra tre systrar och två bröders livsöden i Sandviken under perioden 1938-1958. Jag imponerades redan efter ett antal sidor av hur väl hon lyckats fånga tidsandan och levandegöra personporträtten av de olika syskonen. För att lyckas med detta på ett så livfullt sätt måste prosaskrivandet ha föregåtts av en hel del research i form av samtal med de som var med och minns denna omvälvande tid under andra världskriget och det expansiva 50-talet.

Men främst av allt upplever jag det som en berättelse om ett antal kvinnoöden där det trots att man kan skönja en ny modernare tidsanda, så cementeras kvinnorollen i brukssamhällsmiljön tidigt hamnar i likartade hjulspår som närmast föregående generationers.

Genom hela romanen växlar perspektivet och berättelsen mellan de olika syskonen, ingen person blir huvudperson utan alla skildrade utifrån de rådande förhållanden i dess samtid. Romanen sammanhålls på detta sätt och dess ingående persongalleri lever sitt liv i densamma på sina egna villkor.

 

Anna har själv sagt så här i en intervju gjord i Dagens Nyheter publicerad 5/9 2009, i den intervjun benämner man henne även som Sandvikens Tolstoj vilket inte är ett dåligt epitet för en modern författare.

– Jag skriver väldigt ingående om mina karaktärer innan jag börjar. Gör ett slags profil av varje enskild individ. Var de kommer ifrån och vilka vägar jag vill att de ska gå i min berättelse. Jag vill känna dem väldigt väldigt väl, och då uppstår den här komplexiteten av sig själv.

– Jag ville att den här romanen skulle ligga nära livet så mycket som möjligt. Att det ska vara ganska oförutsägbart vad som händer.

Avslutar mitt inlägg med en passage i boken som kanske inte är representativ för personporträtten, men däremot tidsandan. Edwin i boken är en av de första i samhället som skaffat TV och man ser bl.a. fram emot sändningarna från fotbolls-VM 1958. Emilias man Hugo reflekterar lite kring moderniteterna.

”Hugo betraktar apparaten genom smala ögonspringor. Han är väl den som hade kunnat fnysa om han var av den fnysande sorten, men, liksom Carl, är han inställd på fotbolls-VM och vilka möjligheter denna tingest då för med sig. Han är alls ingen reaktionär. Hugo och Emilia var först med telefon, och modern lägenhet (med elspis). Men han tycker framtiden kommer för fort. Han är inte säker på att det gynnar den kollektiva andan med dessa, som han menar, separerande tingestar; vad han har förstått så sugs människor in i den där blanka rutan och kommer svårligen ut. En radioapparat är inte lika centraliserad, den kan, likt en grammofon, pågå i bakgrunden. Telefonen, om någon skulle ifrågasätta logiken, både upprättar och underhåller kontakter och är på det sättet motsatsen till separerandet"

 

Ovanstående tycker jag är en lysande skildring av moderniteten och intressant att se på så här i backspegeln, med tanke på dagens teknikutveckling och de sociala mediernas intåg.

 

Over and out

 

Mr T

Mo Yan - Det röda fältet

Det var år 1939, den nionde dagen i den åttonde månaden enligt månkalendern och mitt bandityngel till far var bara litet mer än fjorton år gammal. Tillsammans med den legendariske kommendör Yus trupper skulle han ge sig av till Jiao-Ping-vägen för att lägga sig i bakhåll för en japansk konvoj.

Så börjar Mo Yans bok. Jag fångades redan av de första raderna som är som inledningen på en riktig skröna. Fast man skall nog inte se det som en skröna, det är en skildring av hur det faktiskt kunde vara under denna omvälvande tid i den kinesiska historien. Landet var i krig med Japan som hade trupper i landet, ett krig som skördade offer på ett mycket blodigt och hänsynslöst sätt. Allt skildrat mycket detaljrikt, många gånger känns det nästan som för mycket. Samtidigt måste nog människans grymhet skildras, kanske kan det mana till eftertanke eftersom historien går igen, även i nutid och andra delar av världen.

Mo Yan skildrar såväl människorna, växtligheten och djuren på ett både brutalt och lyriskt sätt. Som sann djurvän mår jag illa av vissa av dessa delar i skildringen.

Sättet att bygga berättelse vilar på sann kinesisk tradition med ett språk där allt beskrivs med målande namn och återkommer i olika variationer genom hela boken.

Förutom allt detta så växlar historien hela tiden tidsperspektiv även om det i huvudsak är inom det korta tidsperspektivet omkring händelserna under den japanska invasionen.

För mig som sedan tonåren gillat Akiro Kurosawas japanska samurajfilmer och på senare tid Zhang Yimous kinesiska filmer bl.a. Flying Daggers är Mo Yans skildring bara som en litterär fortsättning på detta. Fast här får jag själv skapa min inre film som alltid när jag läser.

Zhang Yimou har även filmatiserat denna berättelse 1987, en film som räknades som hans genombrott. Tyvärr missat den, men kanske går få tag på som DVD.

Slutligen, detta är en rätt magstark bok eftersom skildringarna av ond bråd död är mycket detaljrika, men kan man se bortom detta så är det en ytterst läsvärd upplevelse.

Over and out

Mr T

Michail Bulgakov - Mästaren och Margarita

Som så många gånger förr hittade jag denna bok av Michail Bulgakov av en slump på biblioteket annars hade jag inga planer på att läsa den.

Inledde med att ta del av Amanda Svenssons fylliga förord till romanen, där den bl.a. beskrivs som en kultbok "en träffsäker politisk satir, en filosofisk färd genom tid och rum, ett tidsdokument över en unik och samtidigt fortfarande pågående historisk epok".

Allt detta stämmer, jag fångades redan efter att ha läst första sidan. Fick faktiskt småskratta för mig själv redan efter några sidors läsning. Amanda Svensson jämför Bulgakovs skildring bl.a. med de miljöer som David Lynch lyckas återskapa i sina filmer. Jag skulle nästan vilja påstå att det många gånger känns ännu mer skruvat i denna skildring. Det är ett rikt språk och texten flyter lätt, så det är ingen bok man skall tveka att läsa. Däremot måste man gilla det kraftfulla fabulerandet som jag själv tycker är synnerligen humoristiskt. Jag kan förstå att boken censurerades och gavs ut först 1966, 26 år efter författarens död. Det är ju trots allt en kraftfull kritik av Sovjetstaten.

Tänkte när jag läste den att en sådan här bok skulle kunna filmatiseras, med den moderna tekniken skulle det verkligen gå göra den rättvisa. En rysk tevefilm i tio avsnitt finns tydligen redan inspelad av Vladimir Bortko 2005. Känns som den skulle vara värd att se, om den nu går få tag på. 

Säger bara till den som råkar läsa detta - läs boken den pendlar mellan slapstick och djupaste allvar.

Over and out

Mr T

Bodil Malmsten - Sista boken från Finistère

Läste de sista delarna idag, så efter att ha skrivit dessa rader är jag ikapp med mina tanker kring mitt bokläsande.

Först en allmän reflektion, Bodil Malmsten tillhör den kategori författare som jag liksom hör rösten av inombords samtidigt som jag läser. Finns några till i den klassen och det är Torgny Lindgren, SLAS, Bengt Pohjanen och Per Olov Enquist. Det är i alla fall de jag så här direkt tänker på. Detta påverkar även läsandet, jag faller liksom in i författarens sätt eller i alla fall hur jag tänker mig att texten läses upp.

Bara detta gör läsningen av Bodils bok till något extra. Tänkte försöka hålla mig kort. Boken blir som en sorgesång över att lämna något man älskar, kan vara en plats som i hennes fall. För mig är det stor behållning att läsa över hur hon reflekterar kring stort och smått. Varför hon lämnar Finistère för en lägenhet i Nantes känns lite oklart, är det bara stundens ingivelse eller något annat. Men våndan av att lämna det invanda och någonting kärt fångar hon på pricken.

Sorgesången slutar ändå på något sätt i dur för flytten till den fuskrenoverade lägenheten i Nantes ger en annan frihet, inte denna kamp mot mullvadarna, skadeinsekterna eller det allmänna kraven på en husägare att hålla efter sin fastighet. Kanske var det positivt trots allt, jag får en känsla av det.

Vill avsluta med en typiskt Malmstens formulering som återkommer både i början och slutet på boken. Det är nått värt att fundera kring. "Haven andas - tidvatten in, tidvatten ut". En underbar formulering.


Over and out

Mr T

Marguerite Duras - En fördämning mot Stilla havet

Denna gång tänkte jag vara lite lat och hänvisa till Åsa Bäckman skrev redan 2012 en lyrisk recension i DN om denna bok.

Läste Peter Fröberg Idlings bok "Sång till den storm som skall komma" tidigare i vår. Detta kändes som en intressant fortsättning även om böckerna inte har mycket mer gemensamt än att de utspelar sig i samma region.

Här är det istället Duras uppväxt i Indokina och den del som idag är Vietnam som romanen handlar om, det hela utspelar sig under 20- och 30-talet. Åsa Bäckman har i sin recension fokuserat på skildringen av modern och en kinesisk man som uppvaktar henne. Allt detta är skildrat på ett sätt som jag kan förstå väckte känslor då boken kom ut på 50-talet, det berör fortfarande och är många gånger rätt frusterande läsning.

Men jag skulle vilja säga att läsningen utöver det gör att man vill läsa mer litteratur om den koloniala tiden. Finns en del i boken då familjen är i den stora staden och här skildras tydligt uppdelningen mellan de franska kolonialisterna och vietnameserna. Detta var verkligen en tid då människor delades in i vi och dom.

Är det nån som läser detta som har något bra boktips så tar jag gärna del av det.

  
Over and out

Mr T

Edmund de Waal - Haren med bärnstensögon

Blir några korta kommentarer till ett antal böcker jag läst under juni, detta får bli den första. Boken har blivit liggande sedan bokrean, läst den parallellt med Alexandriakvartetten.

de Waal skildrar sin släkt, familjen Ephrussi som under senare halvan av 1800-talet utvandrade från Odessa i dåvarande Ryssland till Wien, Paris och slutligen London under andra världskriget.

Beskrivning av den antisemitism som rådde redan vid denna tid i såväl Paris som Wien är skrämmande, men ger samtidigt en bakgrund till de brott mot judar som skedde under andra världskriget. Hitler växte ju upp med tidsandan som rådde i dåtidens Österrike. 

Men det finns så mycket mer, beskrivningen av livet i Paris kring sekelskiftet, det Habsburgska rikets sista dagar i Wien och slutligen även Tokyo åren efter andra världskriget. En av de Waals morbröder valde att flytta dit och man kan väl säga att det var netsukernas förtjänst.

Romanen är till stor del uppbyggd kring de Waals kartläggning familjens netsukesamling (264 netsuker), små snidade japanska figurer av trä och elfenben. Dessa är i princip det enda som genom lyckliga omständigheter blivit kvar av släktens konstsamlingar och förmögenhet, vilken mer eller mindre konfiskerades under förföljelserna som pågick strax innan och under andra världskriget.

För att sammanfatta det kort är de Waals bok en roman där familjens öden på ett lärorikt sätt vävs in med det historiska skeendena, man riktigt känner tidsandan som han levandegör på ett sätt som verkligen tilltalar mig.

Helt klart en viktig bok att läsa för den som vill få en annorlunda vinkling på den historiska utvecklingen både dess ljusa och mörka sidor.



Over and out

Mr T

Lawrence Durrell - Alexandriakvartetten

Alexandriakvartetten är en svit romaner av Lawrence Durrell, utgivna i England 1957 - 1960. Utkom strax efter på svenska och har utgivits i samlad volym under 80-talet samt 2012 vilket var den volym jag köpte i samband med årets bokrea. Denna utgåva kom även ut för att på något sätt fira 100-årsdagen av Lawrence Durrells födelse.

Alexandriakvartetten i samlad volym har varit litet av ett kraftprov att läsa med sina 940 sidor. De fyra romandelarna Justine, Balthazar, Mountolive och Clea utspelar sig i Alexandria strax före och under andra världskriget.

Det tar ett tag att komma in i författarens sätt att skriva. Språket är spännande och mångbottnat vilket kräver reflektion och eftertanke i samband med läsningen. Han experimenterar verkligen med texten och har lyckats teckna ett ovanligt persongalleri som jag sent kommer att glömma. Det är inte konstigt att den blivit en klassiker.

Förutom de människor som befolkar romanen har han verkligen lyckats beskriva Alexandria på ett sådan sätt att lukter, färger, sand och damm riktigt tränger sig in i mig under läsningen.


I förordet till den andra boken, ”Balthazar”, kungör författaren sina intentioner med romanbygget: Den moderna litteraturen erbjuder oss inga enheter, och jag har därför vänt mig till naturvetenskapen och försöker fullborda en roman i fyra dimensioner, vars form grundar sig på relativitetsteorin. / Tre rumskoordinater och en tidskoordinat utgör det enkla och lättfattliga receptet på ett kontinuum. De fyra romanerna följer detta mönster. / De tre första delarna /…/ griper över i varandra, sammanflätas, i en rent rumslig relation. Tiden är hejdad. Endast den fjärde delen kommer att representera tiden och vara en verklig fortsättning.

De sista två delarna Mountolive och Clea är skrivet i något annan form textmässigt, läsningen flyter på ett annat sätt. De språkliga extravaganser som präglar framförallt första delen är bortskalade.

Läste någonstans att man kan se boksamlingen som en elegi över olika former av stadium i tillvaron som ensamhet, kärlek och förlust. Så är det verkligen och många gånger skildrat på ett för perioden nydanande sätt om man betänker att det är dryga 50 år sedan första delen utgavs.

Klart läsvärd, får se om jag skriver nått mera om den - kommer ta ett tag att smälta de intryck som boken gett.



Over and out

Mr T

Torgny Lindgren - Klingsor

Torgny Lindgren är lite av min husgud och nu har han kommit ut med en ny roman om konstnären Klingsor. Jag har själv ännu inte hunnit köpa boken, men  blir inom kort. Den underfundiga humor som fyller hans böcker kan jag inte vara utan. Han tillhör också den författarskara som jag liksom kan höra inombords samtidigt som jag läser.

Finns ett fint samtal med Torgny Lindgren och Jessika Gedin i avsnitt 6 av SVT Babel. Får återkomma när jag själv läst boken.

Over and out

Mr T

Peter Fröberg Idling – Sång till den storm som skall komma

 

Peter Fröberg Idling har tidigare skrivit en reportagebok om Pol Pot, känner efter läsningen av denna roman att jag får lägga den på min ”borde läsa lista”. Peter har i Sång till den storm som skall komma ägnat sig åt att skildra en tidig period i Pol Pots liv strax efter att han återvänt från studierna i Paris.

Året är 1955 och handlingen utspelar sig veckorna före och efter det första fria valet. Fransmännen har släppt greppet om Kambodja som varit lite av en kronjuvel i Sydostasien. Detta är ingen roman som skildrar några exakta skeenden utan ren fiction. Styrkan ligger i hur han lyckas skildra de tre huvudpersonerna, deras tankar och hur de rör sig i det postkoloniala Kambodja. Under läsningen kan man känna stadens brus och lukter, maktspelet och känslan av att något kommer att hända även om det dröjde ytterligare 20 år innan folkmorden.

Romanen är uppdelad i tre delar med ett kort postludium där man får reda på vad som hände sedan med huvudpersonerna. Inledningen skildrar Sar som är den unge Pol Pot. Han är sekreterare åt demokraten Vannsak vilken är prins Sihanouks största motståndare i valet. Sar arbetar parallellt som lärare i litteratur, hjälper Vannsak med politiska tal mm samtidigt som han i hemlighet samverkar med kommunisterna. Mitt i allt detta finns hans Somaly som han varit förlovad med redan innan han reste till Paris för studierna. Det är hon som bestämmer tid för deras möten, vilket inte blivit många sedan han återkommit, man anar att hon kanske vill något annat.

I andra delen skildras motståndaren Sary, minister hos Sihanouk. Här får man delvis svar på Somalys tilltagande avoghet gentemot Sar. Man börjar ana det maktspel som bedrivs för att inte förlora valet. Kanske kan man här svagt ana sången till den storm som skall komma.

Slutligen skildras även Somaly som anammat den moderna kulturen och vill nog egentligen flytta till Paris, på något sätt världens medelpunkt för henne. Hon har tidigare blivit vald till Miss Cambodge. Ägnar i huvudsak dagarna åt cafeliv där hon träffar sina kambodjanska väninnor och hänger sig åt skvaller och flirta med männen.

Alla dessa tre delar är mycket skickligt skrivna och väcker liksom kroppens sinnen. Delen om Sar är skriven i du-form som känns lite ovant, men som jag tycker på nått sätt passar om man betänker vad det blev av honom senare.

I det korta postludiet får man reda på vad som hände med huvudpersonerna. Sar eller Pol Pots historiska genmäle är ju känt, men man kan undra vad som hänt om demokraterna segrat i första fria valet i september 1955. Det är som sagt en rent fiktiv roman men ger ändå en stor känsla av verklig närvaro i en omvälvande tid. Väcker i alla fall min lust att läsa fler skildringar från denna del av världen både historiska och i romanform.

Läs gärna "Samtal med Peter Fröberg Idling" på www.ordkonst.nu  

Over and out

Mr T

Trude Marstein – Ingenting att ångra

Trude är en ny bekantskap för mig, blev därför i samband med läsningen nyfiken på vad som skrivits om henne. Såg bl.a. att hon mottagit P-O Enquists litteraturpris 2007.

”Ingenting att ångra” är återigen en sådan där bok som jag lånade på biblioteket mer för hur den var exponerad i hyllan, än utifrån någon form av aktivt sökande.

För att citera titeln så var boklånet ingenting att ångra. Boken är skriven med utgångspunkt i det gifta parets Vegard och Heidis tankar och göranden under två intensiva dygn. Vegard som åker till stugan med barnen och alla hans tankar om livet och förhållandet parallellt med omsorgen om barnen, han vill ju i förälderns iver göra deras sommar oförglömlig. Det är även en väntan på att Heidi skall ansluta efter att ha färdigställt vissa saker på jobbet.

Heidi i sin tur har planerat en date med sin älskare Mikkel, jobbandet in i det sista är bara ett svepskäl. Hon tillbringar i stället helgen med honom på restauranger och i hotellrummets säng.

Berättelsen är skriven nära talspråksformen och pågår till stor del som en form av inre monologer i Heidis och Vegards huvuden. Handlingen växlar ständigt mellan dessa två, vilket inledningsvis kan vara lite förvirrande, men ganska snart var i alla fall jag inne i deras tankar och kunde känna och förstå dem båda. Känns som en viktig bok, något för både män och kvinnor att läsa som någon form av tankeställare.

Det är även en bok som bör läsas rätt intensivt, inte någon långliggare på sängbordet. Jag läste i alla fall ut den på tre kvällar, dels för att jag ville veta hur det hela slutade, men även för att det är en sådan bok som passar att låta sig uppslukas av under en kort period. Det är ingen direkt måbra bok, men nyttig läsning för många.

Over and out

Mr T