Så var även fallet, PeKå har ett naturligt språk. Han lyckas med konststycket att skriva om svåra upplevelser och händelser på ett näst intill muntert men även lättsamt sätt.
Huvudpersonen i boken är Jalle vars liv skildras genom ett Då och ett Nu. Romanen inleds med skildringen av den lille Jalle som tassar på tå för att inte störa rutinerna för sin mamma. Mamman lider av vissa psykiska problem som gör att hon bl.a. vill ha en klinisk ordning hemma. En dag kan bli förstörd om en golvmatta ligger fel eller om det kommit brödsmulor i smörasken. Jalle försöker hela tiden hålla henne på gott humör genom att observera sinnesstämningar och störa så lite som möjligt. Orsakerna får man aldrig riktigt klart för sig, men det antyds att det var en svår förlossning och att Jalle var problematisk med kolik och annat under de tidiga barnaåren. Jalles riktige pappa lämnar tidigt förhållandet.
Jalle kompenserar det dysfunktionella familjelivet med att drömma sig bort i olika seriealbum av Tintin. Tidigt kommer Sten in i Jalles liv, han är en pojkvän som mamman har under en period. Sten ser Jalles behov, låter honom vara med på bygget, köper nya Tintinalbum efter hand åt honom och får honom att älska fotbollslaget Stoke City. Förhållandet mellan mamman och Sten håller inte så länge, men när mamman flyttar så blir Jalle kvar hos Sten som blir som en ny pappa och kanske också räddar Sten från att hamna snett i livet.
I skildringen av dåtiden växer hela tiden Jalle och närmar sig nutidsskildringen. De delar av romanen som skildrar nutid kretsar kring Jalles roll som varumärkeskonsult. Konsultföretaget har ett uppdrag att utveckla och marknadsföra operan i Stockholm. Här kommer en ung talang in i bilden operasångerskan Hanne Kjöle. Hon är en person som man skall göra en stjärna av, vilket inte är lätt då hon verkar sakna både självförtroende och självinsikt. Hanne har ett stort behov av bekräftelse vilket hon delvis får genom att Jalle förälskar sig i henne.
Jalle kanske inte är rätt person för just detta uppdrag eftersom han nog är rätt trasig inombords även om jag aldrig riktigt får grepp om huruvida han själv inser det. Mammans sätt att vara har nog satt rätt djupa spår. Jalle lever ett inrutat liv där han följer vissa ritualer både på jobbet och i hemmet. Hela tiden finns Tintin med i bilden. Jalle återvänder hela tiden till seriealbumen även om han kan dem utan och innan, känns nästan som en snuttefilt. Traditionen att se matcherna med Stoke City lever också kvar. Men nu har Jalle blivit så välbeställd att han flera gånger även varit på plats i England och sett matcherna.
Det är ingen bok som djuplodar och psykologiserar, man kan säga att PeKå skrapar lite på ytan. Budskapet är väl att det är viktigt med en trygg barndom och att de första barnaåren är viktiga för hur det vuxna livet skall bli. Min känsla är dock att Jalle på något sätt hittar hem i slutet.
Ingen kioskvältare precis, men jag har läst den med nöje och djuplodandet i Tintin är rätt intressant. Får nästan lust att läsa något album. Var väl i 10-årsåldern jag sist lästa något av Hergé.
Over and out
Mr T
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar