I höst 9 november kommer det vara 26 år sedan Berlinmuren föll, för mig känns det som igår. Inser att fader Chronos urverk tickar på när man läser en sådan här bok. Det var trots allt en mycket omvälvande händelse som på nått sätt var slutet på det kalla kriget.
Bokens författare Maxim Leo är 19 år då muren faller. Ett land försvinner bokstavligen från kartorna. Dags återigen för kartritarna och jordglobsmakarna att agera. Maxim och hans flickvän Christine är mitt i en folkmassa som sakta förflyttar sig mot Checkpoint Charlie.
Östtyskland var före 1989 ett land som många av oss associerade med kontroll och förbud, gränsen mellan Öst och Västberlin var grå betong och taggtråd. Checkpoint Charlie var en central punkt i många spionromaner.
Jag har läst att en del jämför "Röd kärlek" och Maxims östyska vardagsdramatik med tv-serien Weissensee. Tyvärr missat den, men får väl bli nått att ta igen senare i vintermörkret.
Maxim har om man förenklar det egentligen genomfört klassisk släktforskning för att få en förklaring till varför han blivit den han är. Vad han har skapat är en blandning av socialrealism och modern politisk historia som både berör och förklarar en del skeenden i det forna DDR.
Titeln "Röd kärlek" är dubbelbottnad. Det handlar om Maxims föräldrars kärlek, men som jag tolkar det är det nog mera kärleken till drömmen om det utopiska samhället, den goda staten, den antifascistiska staten.
Maxims pappa är en konstnärssjäl som är rebellisk men samtidigt håller sig inom ramarna för vad som är tillåtet. Mamman Anne är mer trogen staten och i alla fall inledningsvis partimedlem. Jag kanske inte skall avslöja slutet, men föräldrarna reagerar helt olika på upplösningen av DDR och bildandet av det nya enade moderna Tyskland.
Men i sin iver att finna och förstå sina rötter skildras även mor och far generationerna. Morfadern Gerhard, motståndsman och hjälte under andra världskriget. Han hade sin storhetstid i Frankrike där han var en aktiv medlem i motståndsrörelsen.
Farfadern Werner vurmade för nazismen under dess glansdagar, men anammade lika mycket den nya socialistiska eran i DDR. Sannolikt en person som kännetecknar de flesta av normalbefolkningen som inte engagerar sig i den rena ideologien utan bara följer med strömmen.
Maxim har förmånen att växa upp i en förhållandevis skyddad tillvaro i öst med föräldrar som är intellektuella och en morfar som är lite av en hjälte. Något som säkert till vissa delar skyddar familjen då Stasi granskar deras förehavanden.
I öst fanns nog hos många drömmen det goda samhället som tog hand om medborgarna, sedan blev det så fel. En kontrollstat, kanske en konsekvens av nazityskland. Men för Maxim och hans föräldrar var det ändå hemmet eller staten där dom kände sig hemma. Befrielsen var välkommen, däremot kanske man inte riktigt kände att konsumismen var det man eftersträvade. Nu har det gått ett kvarts sekel så det mesta är väl överspelat, men de första åren var sannolikt inte emotionellt lättöverkomliga för många av de forna DDR-medborgarna.
Sammanfattningsvis är det är mycket läsvärd roman för få förståelse för vår nutidshistoria på ett mer personligt plan.
Over and out
Mr T
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar