Om
CLAES BJERKANDER
Linnélärjunge, präst och naturforskare i
VÄSTERGÖTLAND
Jag har ju läst en hel del av Kerstin Ekman och alltid uppskattat
hennes berättelser. Det var dock med viss bävan jag tog mig an hennes biografi
över prästen och naturforskaren Clas Bjerkander.
Efter bara några sidor var jag fast, en minst sagt mästerlig
skildring av en bygdens son som glömts bort. Det har krävts en hel del research
för att skriva denna historia. Att hon lagt ner så mycket tid beror nog på att
dom på något sätt är själsfränder om än i helt olika delar av vår historia.
Här får vi verkligen en inblick i 1700-talet allt från skolgången,
hur den högre utbildningen bedrevs och livet som naturforskande präst långt
från den akademiska världen.
Klas Jonsson (senare latiniserat vid skolstarten till Clas
Bjerkander) föddes 1735 i Bjärka socken som son till en arrendebonde på ett
adelsgods. Clas var begåvad och sändes därför till Skara katedralskola där
kristendom, latin och botanik stod på schemat. Det var en tid av en
vetenskaplig hausse om man nu kan säga så, med män som Carl von Linné, Emanuel
Swedenborg och Anders Celsius.
Redan under skolåren började den unge Clas intressera sig för
platåberget Kinnekulle som han genom hela livet skulle vara trogen i sina
hyllningar och egna naturalforskning. Det blev två terminer i Uppsala där han
bl.a. följde på Linnés botaniska exkursioner. Tyvärr räckte inte ekonomin till
mer än detta studieår.
Som så många andra i hans situation fick han lösa sin försörjning
med den utbildning han fått i Skara och Uppsala. Det blev ett år som
informator på ett adligt gods. Genom sina goda kontakter lyckas han sedan komma
vidare i präsbanan, först som komminister i Svenstorp nära Kinnekulle och i
slutet av sitt liv som kyrkoherde i ett pastorat vid Vätterstranden.
Genom hela livet var Bjerkander en extremt hårt arbetande person. Parallellt
med sin prästgärning kombinerade han lantbruket och en mängd av
forskningsprojekt, främst inom botaniken och insektsforskningen. Där han satt
avtryck i historien är främst kartläggningen av skadeinsekternas härjningar på
grödan.
För den natur och historieintresserade läsaren är denna bok en
guldgruva man får en inblick i hur livet under frihetstidens och den
gustavianska tiden kunde te sig ute i periferin.
Som jag skrev inledningsvis så bävade jag inför läsningen. Men jag
kan säga att boken är synnerligen lättläst och oerhört intressant, fast kräver
väl att man har visst intresse för dessa frågor för att som jag se läsningen
som ren njutning.
Den är även rikt illustrerad med teckningar och handskrifter.
Lyckas till och med utläsa dåtidens skrivstil i dessa illustrationer även om
språkformen är något högtravande.
Tack Kerstin för denna bok.
Over and out
Mr T
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar