Kände att jag var tvungen återvända till Stefan Zweig och läsa någon av hans kortnoveller. I denna nyutgåva från 2015 finns en av hans mest kända Schacknovell.
Visst märker jag att det inte är en nutida författare men samtidigt känns hans sätt att skriva modernt. Finns förvisso ett uttryck som fascinerar mig som jag även känner igen från Thomas Manns "Bergtagen", uttrycket plastiskt, kanske inte läst nog många tyskspråkiga författare. Har i alla fall inte sett det i någon annan bok jag läst. Tänker inte utveckla betydelsen här utan låter dig som läser själv söka på ordet plastisk.
Nog om detta och istället till boken AMOK. Jag uppskattar verkligen Zweigs sätt att skriva även om det i vissa stycken kan tyckas högtravande och fyllt av symbolik. Personligen gillar jag stilen, den flyter bara på, vill läsa mer och mer, det är väl ett gott betyg om något.
Jag kan nog påstå att han i de noveller som återfinns i denna bok skapat rätt likartade miljöer och intriger. Berättarjaget är hela tiden en man som befinner sig på någon form av resa eller främmande plats. Säkert något som har göra med Zweigs egen personlighet, han var en person som gillade att resa. Den värld som uppstod efter första världskriget var han nog aldrig riktigt vän med, då gränserna stängdes och det krävdes pass och allehanda resedokument.
I samtliga noveller handlar det om en yngling eller man som delger oss sina upplevelser i samband med dennes resor och irrfärder i tillvaron. Texterna berör eftersom personerna nästan talar till läsaren, dom känns för mig som nästan autentiska och självupplevda.
Jaget är ständigt återkommande i dessa noveller. Berättarrösten kämpar mot normsamhället som helhet eller i vissa delar mot förälderns (i vissa fall faderns), det gäller att passa in och inte låta drifterna ta över.
Tänker inte fördjupa mig så mycket mera i respektive novell. Men vill dock lyfta fram Schacknovell från 1942 och Känslornas irrvägar från 1927.
I den första lyckas han illustrera schackspelandet på ett sådant sätt att jag som gammal schackspelare mitt i allt läsande inspirerades att köra några partier i en app på min Ipad. Fokus är här på två helt olika personligheter. En yngling som inte visar på någon som helst social eller intellektuell förmåga, men som i schackspelandet utvecklas och genom att möta olika motståndare utvecklar sin förmåga i denna konst. Det finns ett autistiskt drag i denna personlighet, även om detta begrepp inte var uppfunnet på denna tid. Den andra personen är en som nazityskland sätter i förvar för att få honom att lämna uppgifter om personer som är emot regimen. För denna person är motmedlet att lära sig schackspelets fysionomi genom en bok med ett antal berömda partier, boken lyckas han stjäla i fångenskapen. Här har vi istället en intellektuell person som lär sig spelet genom att memorera dess partier och spela dom näst intill virtuellt eftersom han vare sig hade spelbräde eller pjäser. När han kan allt utantill, så tar han steget längre och utvecklar egna scenarion. Vem som sedan vinner när dessa två giganter möts överlämnar jag åt dig som läsare att ta reda på.
I känslornas irrvägar möter vi studenten som berusas av en universitetsprofessors kunskaper och engagemang. Studenten hänger sig åt studierna och försöker vara professorn till lags. Man anar en spänning som finns i professorns förhållande till sin elev. Det växlar mellan ett älskvärt bemötande och i vissa stycken förnedrande avståndstagande till adepten. Något som gör studenten förvirrad inombords, eftersom han hela tiden vill vara sin lärofader till lags. Han förstår inte varför och hemfaller åt grubblerier och vissa andra extravaganser. Det visar sig i slutet att professorn är homosexuell och försöker dölja detta, vilket är en förklaring till temperamentsväxlingarna. Hur det hela utvecklas överlämnar jag återigen till den som är nyfiken på att läsa novellen. Det är i alla fall stort att Zweig skrev denna novell redan 1927 i en tid då homosexualitet mera såg som en sjukdom och kraftfull avvikelse mot normen.
Zweig var en av dåtidens mästare i att skildra våra mörka och avvikande sidor. Bara detta gör honom läsvärd även idag. Sedan finns i novellerna ett språk som tar berättelserna till en annan nivå än i många av nutidens skildringar.
Säger bara läs AMOK
Over and out
Mr T
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar